Hejsan hoppsan allesammans!
Sitter just nu I internetrummet pa baten och skriver, och vantar pa att de andra tjejerna ska bli klara sa vi kan aka till en resort och sola, bada och ata lunch/middag.
Har nu jobbat som stewardess I 2 dagar, och jag gar dar och puttar och jojkar med min ‘big sister’ Bellina fran Indien, 1 50 lang och jattemysig.
Jobbet ar tufft, och jaklar vad det ska skina om allt, men hon lar mig bit for bit. (Idag gjorde jag ett badrum sjalv, hon var impad kan jag saga! Haha!)
Men, battre arbetstider, mer I lon och om jag kanner for det kan jag ga och puttra for mig sjalv I min egen takt och vill jag lagga pa ett kol sa gor jag det.
Annars sa rullar allt pa. Dagarna gar valdigt fort forbi, och det har de gjort I en vecka.
Kanns som att allt med skeppet, att hitta, vem som gor vad, hur man ska ga, vilka regler som finns borjar slappa. Som alla sa I borjan, det tar ungefar en manad att komma in I skepplivet.
Haromdagen var det utefest pa aft 5 (langsta bak I baten, dack 5) och jag maste saga att jag gillar utefesterna. Inne I crew bar ar det sa rokigt och ackligt, men pa dacket sa blaser det frisk luft och de tar alltid buffe nar det ar fest ute.
Jag och Carro har fatt flytta ihop nu, och var hytt (som det ska komma bilder pa – snart) ar full med klader och grejjer och grunkor. De tar sa trangt, men vi ar ju knappt dar.
Carro har fullt upp med att traffa Eddie, som hon ar ‘kompis’ med. (Inget har hant annu och hon vet inte om hon vill det heller, men har pa baten kanner man sig sjukt ensam ganska ofta, trots att de tar 650 crew till… )
Sjalv… Jaa…
Jag har borjat umgas med flera nya manniskor, ingen speciell, men alla killar vill vara mer an vanner har ombord, sa jag vet inte.
Det kanns lite svart att umgas med folk som jag vet har en baktanke med att de ar trevliga mot mig, men samtidigt kanns det skont att ha folk att umgas med.
(Sen ar mitt hjarta lite halvupptaget darhemma i Sverige, och det ar svart att slappa taget...)
Harom natten var jag uppe pa soldack mittinatten med en kompis och vi satt dar I 3 timmar och bara snackade goja. Faktiskt den forsta manniska som vet vad sarcasm ar, och som det ger mig ett meningsfullt utbyte att prata med – han kan tom forsta att jag drar en skamt!!! :)
Han heter Michael och ar fran Tyskland. Rolig som bara den!
Annars sa umgas jag med alla svenskar och norskar, men fy faan vad trakigt att aka ivag och bara umgas med landsmanniskor. Visst att folk haller sig till sina landsmanniskor har, men det ar javligt trakigt.
Sa, det blev en kort uppdatering, men jag ska tillagga har att jag nu har fixat sa att alla kan kommentera, inte bara medlemmar. Och jag ska svara pa mejl och skicka bilder… senare! :)
Karlek, Mia
Thursday, March 29, 2007
Saturday, March 17, 2007
Frusterad!!!
Ja, har sitter jag annu en gang, sa otroligt frusterad och kan inte gora mycket at det.
Varfor jag ar frusterad?
Jo, jag har ju varit off fran jobbet i 2 dagar pga stora kottsar pa bada fotterna (riktigt ackligt, faktiskt) och jag har fatt tillatelse att gora vad jag vill pa baten, rora mig fritt (i den man det gar med tanke pa att jag knappt kan ga) vara pa soldack, massen eller i crew bar.
Sa lange jag ar nagorlunda stilla och inte gar i hamn sa ar inget forbjudet for mig.
Igar vart jag inbjuden till den sakallade ‘fryspils’. Varje lordag sa traffas alla skandinaver nere hos engineer department och dricker en ol och snackar skit om alla andra nationaliteter :-) och jag blve hamtad av Pia, en 31-arig stewardess och vi gick ner dit tillsammans.
Mycket trevligt, och kul att fa traffa alla teknikkillar.
Senare pa kvallen blev jag medbjuden till O-bar, dvs Officersbaren, dar alla de svenska & norska teknikkillarna hanger (de har alla officersstatus). Man far inte vara dar om man inte ar inbjuden, men det var vı, sa vi gick dit.
Vi satt dar i ungefar en time, och jag hade verkligen en jattetrevlig kvall.
Vid midnatt gick vi till Crew Bar och satte oss dar, och jag var kvar till 10 over 1, da Dragan (killen som stoppade in tungan i mitt ora och jag anmalde) kom in. Da reste jag mig och gick darifran.
Idag pa morgonen sa var jag hos doktorn som bestamt. Mina sar ser jattefina ut, och han fragade hur jag kande mig. Jag sa att jag vill komma tillbaks och jobba asap, och att jag kunde kora middag ikvall. Han tyckte det lat helt okej, sa han sjukskrev mig fram till 17,30 da vi borjar jobba.
Jag gick ner och kakade frukost (for forsta gangen pa 4 dagar) och traffade Elena, en jattetrevlig tjej fran Dining Room som oxa varit sjukskriven i 2 dagar for hon har varit dunder forkyld.
Hon berattade da for mig att det enda folk pratar om i matsalen idag ar att jag var i CB fast jag var sjukskriven. Folk var riktigt upprorda for att jag hade visat sa dalig smak att ens tanka tanken pa att visa mig runt baten da jag var sicklisted!!!
Okej, nu ska vı se har…
Om jag inte gar ut ur min hytt sa far jag skit for att jag ar trakig.
Om jag gar ut ur min hytt sa ar jag dum i huvudet.
Jaha, vad ska jag gora da?
Jag sa till Elena att det var val kul att alla fatt nagot att skvallra om, och att det gallde mig gjorde val saken bara annu roligare att skvallra om, och att hon jattegarna fick halsa alla att om det var nagra fragetecken om min sjukskrivning sa ar val anda det mellan mig och doktorn? Alla som gar runt och snackar ar mer an valkomna att komma till mig och fraga, sa kan jag beratta for dem varfor jag valde att ga till CB igar.
Hon skrattade och sa att visst far jag gora vad jag vill, men folk snackar och jag hade tydligen varit jattefull.
Ojda, svarade jag. Konstigt att jag var det, da jag tog 2 klunkar med ol pa hela kvallen, och det var for att jag tog fel glas nar vi skalade. Jag drack totalt 3 coca cola och 2 ginger ale.
Men tydligen sa hade jag vinglat nar jag stod i CB?
Ja, for att min vanstra fot ar helt kaput och jag har bara den hogra att sta pa, sa om jag inte far sitta ner sa gor det ganska jattejavligt ont… Klart att jag kan tappa balansen, da jag inte kunnat stodja pa foten pa 3 dagar.
Aaahhh, puckade javla manniskor!!!
Bara for att de super konstant sa behover det inte betyda att alla gor det, och verkligen inte jag. Jag ar sa osugen pa alkohol, har nog aldrig varit sahar osugen pa det i hela mitt liv.
Jaja, trevligt att umgas med svenskar och norrbaggar, det kommer bli fler skandinaviska traffar.
Nu har jag firedrill och jag borjar jobba 17,30 ikvall.
Take care.
Pussar och kramar,
Mia
Varfor jag ar frusterad?
Jo, jag har ju varit off fran jobbet i 2 dagar pga stora kottsar pa bada fotterna (riktigt ackligt, faktiskt) och jag har fatt tillatelse att gora vad jag vill pa baten, rora mig fritt (i den man det gar med tanke pa att jag knappt kan ga) vara pa soldack, massen eller i crew bar.
Sa lange jag ar nagorlunda stilla och inte gar i hamn sa ar inget forbjudet for mig.
Igar vart jag inbjuden till den sakallade ‘fryspils’. Varje lordag sa traffas alla skandinaver nere hos engineer department och dricker en ol och snackar skit om alla andra nationaliteter :-) och jag blve hamtad av Pia, en 31-arig stewardess och vi gick ner dit tillsammans.
Mycket trevligt, och kul att fa traffa alla teknikkillar.
Senare pa kvallen blev jag medbjuden till O-bar, dvs Officersbaren, dar alla de svenska & norska teknikkillarna hanger (de har alla officersstatus). Man far inte vara dar om man inte ar inbjuden, men det var vı, sa vi gick dit.
Vi satt dar i ungefar en time, och jag hade verkligen en jattetrevlig kvall.
Vid midnatt gick vi till Crew Bar och satte oss dar, och jag var kvar till 10 over 1, da Dragan (killen som stoppade in tungan i mitt ora och jag anmalde) kom in. Da reste jag mig och gick darifran.
Idag pa morgonen sa var jag hos doktorn som bestamt. Mina sar ser jattefina ut, och han fragade hur jag kande mig. Jag sa att jag vill komma tillbaks och jobba asap, och att jag kunde kora middag ikvall. Han tyckte det lat helt okej, sa han sjukskrev mig fram till 17,30 da vi borjar jobba.
Jag gick ner och kakade frukost (for forsta gangen pa 4 dagar) och traffade Elena, en jattetrevlig tjej fran Dining Room som oxa varit sjukskriven i 2 dagar for hon har varit dunder forkyld.
Hon berattade da for mig att det enda folk pratar om i matsalen idag ar att jag var i CB fast jag var sjukskriven. Folk var riktigt upprorda for att jag hade visat sa dalig smak att ens tanka tanken pa att visa mig runt baten da jag var sicklisted!!!
Okej, nu ska vı se har…
Om jag inte gar ut ur min hytt sa far jag skit for att jag ar trakig.
Om jag gar ut ur min hytt sa ar jag dum i huvudet.
Jaha, vad ska jag gora da?
Jag sa till Elena att det var val kul att alla fatt nagot att skvallra om, och att det gallde mig gjorde val saken bara annu roligare att skvallra om, och att hon jattegarna fick halsa alla att om det var nagra fragetecken om min sjukskrivning sa ar val anda det mellan mig och doktorn? Alla som gar runt och snackar ar mer an valkomna att komma till mig och fraga, sa kan jag beratta for dem varfor jag valde att ga till CB igar.
Hon skrattade och sa att visst far jag gora vad jag vill, men folk snackar och jag hade tydligen varit jattefull.
Ojda, svarade jag. Konstigt att jag var det, da jag tog 2 klunkar med ol pa hela kvallen, och det var for att jag tog fel glas nar vi skalade. Jag drack totalt 3 coca cola och 2 ginger ale.
Men tydligen sa hade jag vinglat nar jag stod i CB?
Ja, for att min vanstra fot ar helt kaput och jag har bara den hogra att sta pa, sa om jag inte far sitta ner sa gor det ganska jattejavligt ont… Klart att jag kan tappa balansen, da jag inte kunnat stodja pa foten pa 3 dagar.
Aaahhh, puckade javla manniskor!!!
Bara for att de super konstant sa behover det inte betyda att alla gor det, och verkligen inte jag. Jag ar sa osugen pa alkohol, har nog aldrig varit sahar osugen pa det i hela mitt liv.
Jaja, trevligt att umgas med svenskar och norrbaggar, det kommer bli fler skandinaviska traffar.
Nu har jag firedrill och jag borjar jobba 17,30 ikvall.
Take care.
Pussar och kramar,
Mia
Friday, March 16, 2007
Mitt pa havet...
Hej hopp allesammans!
Har kommer den senaste uppdaterıngen fran mig ute i vida varlden.
Sıtter just nu pa rummet och ar sjukskriven, har fatt sk ‘safety shoes’ fran foretaget som har skurıt in i fotterna, sa jag har tva stora kottsar pa fotterna och kan inte ga. Det ser ut som jag gjort nagot helt annat nar jag gar, sa jag har varıt ı Soppen (var personalshop) och kopt massor med amerıkans choklad, chıps och cola.
Ha fatt lana mın Senıor Waitors laptop, sa jag far surfa lite…
Sa, vad ska jag beratta? Har varit pa baten i 16 dagar nu, och det kanns bade som 2 veckor och som att jag varit har hela livet pa samma gang. Konstigt, men sant…
Dagarna rullar forbi valdigt snabbt, kaske for att jag jobbar 3 skift om dagen fran 7 pa morgonen till 23,30 pa kvallen… Och tıden daremellan sa ar det traningar, infomoten och massor med annat obligatoriskt for alla nya crew members…
Jobbet rullar pa, ar otroligt trakigt och inte utmanande pa nagot satt, och efter allt som hant sa kanns det inget roligt att vara i Dining Room, sa jag har bett om att fa byta avdelning, och var inne hos Hotellchefen igar sa jag kommer att byta positıon till Cabin Stewardess inom 1 manad.
Kan valja att se det som ett nerkop, men da restaurangen har ar som Pizzeria Albatros hemma vad Galler service och renlighet sa gor jag hellre ett bra, ordentligt jobb som staderska dar jobbet beror pa mig och mitt arbete an att jag far skit av mina overordnade for nagot nagon Annan gjort.
Som staderska kommer jag att tjana mer pengar, jobba mındre (men hardare – unga lyft och for att inte tala om de sk ‘embarkation days’ da nya gaster kommer pa och gamla gaster lamnar skeppet, storstadnıng AB!) och vara ledıg mer… Sav ad ar det att klaga pa?
Sen ar det valdigt manga skandinaver som jobbar pa den avdelningen.
Det har med Engelska skulle pratas over hela baten var en fin tanke, men den fugerr inte i praktiken. All personal haller sıg till sitt eget sprak och umgas darefter. Jag kan forsta det, da maga u-lander och mindre rika lander an Sverıge ar overrepresenterade har och att folk inte ar sa bra pa engelska da de inte har fatt utbildning ı spraket, men nar serbıska, tjeckiska, polska och tyska pratas i atsalen framfor gasterna nar dessa kommer in i entren sa tycker jag att det gatt lite val langt….
Om jag som gast skulle komma in i en matsal sa vıll jag inte hora personalen prata pa ett frammande sprak och titta pa mig… Respektlost i mina ogon.
Annars… Jaa…
Jag och Carro ska fa en hytt tillsammans i Dubai (19/3) men just nu sa har hon borjat dejta en kille i Dining Room och vi glider mer och mer ifran varandra for varje dag som gar. Hon ar ı Crew Bar varje kvall och jag ar sa osugen pa alkohol just nu sa det finns inte.
İbland ar det fester ute pa Aft 5, vilket ar langst bak pa vanıng 5, och da gar jag garna och tar en ol, for det ar utomhus och man ser havet, manen och stjarnorna och det blaser en varm vınd i ansiktet.
Da kanns det gott att leva och jag forstar varfor jag ar har… :)
Hittills har jag gatt av i Mosabique, Kenya, Durban och Seycellerna.
Mosambıque var intressant. Det var sadana enorma klasskillnader i landet, och valdigt varmt.
Vi gick runt pa marknaden och tittade pa vad alla salde, och det var en konstant lukt av svavel och svett, rutten fisk och avgaser som blandades.
Det kandes som att vara pa nyheterna, och mitt pa gata lag folk (mest kvinnor) med brannmarken efter typ het olja, dar oronen blivit bortbranda och sov – mitt pa gatan. Samtidigt sa kommer nagon korande i en helt splitterny Hummer eller Rolls Royce…
Enorma skillnader!
I Durban tog jag en taxi och tog en 20 minuters sightseeing runt staden, allt var valdigt pastelligt, alla hus var rosa, turkosa, beiga eller babybla. Intressant arkitektur och valdigt amerikaniserat…
Hade garna stannat langre och gatt runt, men slutade sent fran lunchen och borjade tidigt pa middagen, s adet fanns tyvarr ingen tid…
Igar var vi i Seychellerna, en paradıs o mitt i Indiska Oceanen. Och det var verkligen ett paradis!!!
Hoga berg, kladda med gronska och med vita sma bomullsmoln over topparna, varma vindar som svepte in fran hamnen, gronska mitt i staden, och hela staden hade dille pa allt som var ‘Independent’, det var Idependet street/house/ambassy/restaurant – allt hade İndependent ı namnet.
Seychellerna har varıt koloni till bade Storbrittanien och Frankrike och blev sjalvstandıga for inte sa lange sedan.
Overallt fanns sma bonestatyer, med en helig kvınna pa toppen, massor med speglar under henne och tva skalar med vatten. I den ena skulle man tvatta handerna och i den andra skulle man lagga en peng for att ens drom skulle ga i uppfyllelse.
Jag var med Crunch, min Senior Waitor – varldens gulligaste!!!
Vi gick pa en restaurang och at lunch. Jag tog farsk grillad tonfisk och Crunch tog en blandad seafood tallrik. Laskigt gott, och till detta tog vi varsin lokal ol.
Alla har pa baten koper olika saker fran varje hamn, magneter/vykort/frimarken eller den lokala valutan.
Sjalv ska jag dricka en ol i varje hamn och spara etiketten och gora ett jattekollage nar jag kommer hem. J (Ja, en ol mitt pa dagen har inte skadat nagon. Om alla andra kan kroka bort sina huvuden kan val jag ta en ol till en god lunch i en vacker hamn, eller hur? ;) )
Nu ska jag svara pa lite privata mejl, sen har jag kopt en hel lada med alla olika chokladsorter och ska lagga mig i sange och bara slappa.
Hoppas allt ar bra med alla hemma, ni ar saknade har. Onskar jag hade nagon att prata ordentligt med, men far ge allt lite tid, kanske hittar jag en riktig van snart?
Manga pussar och kramar till alla i var-Sverige!
Karlek/
Mia.
Har kommer den senaste uppdaterıngen fran mig ute i vida varlden.
Sıtter just nu pa rummet och ar sjukskriven, har fatt sk ‘safety shoes’ fran foretaget som har skurıt in i fotterna, sa jag har tva stora kottsar pa fotterna och kan inte ga. Det ser ut som jag gjort nagot helt annat nar jag gar, sa jag har varıt ı Soppen (var personalshop) och kopt massor med amerıkans choklad, chıps och cola.
Ha fatt lana mın Senıor Waitors laptop, sa jag far surfa lite…
Sa, vad ska jag beratta? Har varit pa baten i 16 dagar nu, och det kanns bade som 2 veckor och som att jag varit har hela livet pa samma gang. Konstigt, men sant…
Dagarna rullar forbi valdigt snabbt, kaske for att jag jobbar 3 skift om dagen fran 7 pa morgonen till 23,30 pa kvallen… Och tıden daremellan sa ar det traningar, infomoten och massor med annat obligatoriskt for alla nya crew members…
Jobbet rullar pa, ar otroligt trakigt och inte utmanande pa nagot satt, och efter allt som hant sa kanns det inget roligt att vara i Dining Room, sa jag har bett om att fa byta avdelning, och var inne hos Hotellchefen igar sa jag kommer att byta positıon till Cabin Stewardess inom 1 manad.
Kan valja att se det som ett nerkop, men da restaurangen har ar som Pizzeria Albatros hemma vad Galler service och renlighet sa gor jag hellre ett bra, ordentligt jobb som staderska dar jobbet beror pa mig och mitt arbete an att jag far skit av mina overordnade for nagot nagon Annan gjort.
Som staderska kommer jag att tjana mer pengar, jobba mındre (men hardare – unga lyft och for att inte tala om de sk ‘embarkation days’ da nya gaster kommer pa och gamla gaster lamnar skeppet, storstadnıng AB!) och vara ledıg mer… Sav ad ar det att klaga pa?
Sen ar det valdigt manga skandinaver som jobbar pa den avdelningen.
Det har med Engelska skulle pratas over hela baten var en fin tanke, men den fugerr inte i praktiken. All personal haller sıg till sitt eget sprak och umgas darefter. Jag kan forsta det, da maga u-lander och mindre rika lander an Sverıge ar overrepresenterade har och att folk inte ar sa bra pa engelska da de inte har fatt utbildning ı spraket, men nar serbıska, tjeckiska, polska och tyska pratas i atsalen framfor gasterna nar dessa kommer in i entren sa tycker jag att det gatt lite val langt….
Om jag som gast skulle komma in i en matsal sa vıll jag inte hora personalen prata pa ett frammande sprak och titta pa mig… Respektlost i mina ogon.
Annars… Jaa…
Jag och Carro ska fa en hytt tillsammans i Dubai (19/3) men just nu sa har hon borjat dejta en kille i Dining Room och vi glider mer och mer ifran varandra for varje dag som gar. Hon ar ı Crew Bar varje kvall och jag ar sa osugen pa alkohol just nu sa det finns inte.
İbland ar det fester ute pa Aft 5, vilket ar langst bak pa vanıng 5, och da gar jag garna och tar en ol, for det ar utomhus och man ser havet, manen och stjarnorna och det blaser en varm vınd i ansiktet.
Da kanns det gott att leva och jag forstar varfor jag ar har… :)
Hittills har jag gatt av i Mosabique, Kenya, Durban och Seycellerna.
Mosambıque var intressant. Det var sadana enorma klasskillnader i landet, och valdigt varmt.
Vi gick runt pa marknaden och tittade pa vad alla salde, och det var en konstant lukt av svavel och svett, rutten fisk och avgaser som blandades.
Det kandes som att vara pa nyheterna, och mitt pa gata lag folk (mest kvinnor) med brannmarken efter typ het olja, dar oronen blivit bortbranda och sov – mitt pa gatan. Samtidigt sa kommer nagon korande i en helt splitterny Hummer eller Rolls Royce…
Enorma skillnader!
I Durban tog jag en taxi och tog en 20 minuters sightseeing runt staden, allt var valdigt pastelligt, alla hus var rosa, turkosa, beiga eller babybla. Intressant arkitektur och valdigt amerikaniserat…
Hade garna stannat langre och gatt runt, men slutade sent fran lunchen och borjade tidigt pa middagen, s adet fanns tyvarr ingen tid…
Igar var vi i Seychellerna, en paradıs o mitt i Indiska Oceanen. Och det var verkligen ett paradis!!!
Hoga berg, kladda med gronska och med vita sma bomullsmoln over topparna, varma vindar som svepte in fran hamnen, gronska mitt i staden, och hela staden hade dille pa allt som var ‘Independent’, det var Idependet street/house/ambassy/restaurant – allt hade İndependent ı namnet.
Seychellerna har varıt koloni till bade Storbrittanien och Frankrike och blev sjalvstandıga for inte sa lange sedan.
Overallt fanns sma bonestatyer, med en helig kvınna pa toppen, massor med speglar under henne och tva skalar med vatten. I den ena skulle man tvatta handerna och i den andra skulle man lagga en peng for att ens drom skulle ga i uppfyllelse.
Jag var med Crunch, min Senior Waitor – varldens gulligaste!!!
Vi gick pa en restaurang och at lunch. Jag tog farsk grillad tonfisk och Crunch tog en blandad seafood tallrik. Laskigt gott, och till detta tog vi varsin lokal ol.
Alla har pa baten koper olika saker fran varje hamn, magneter/vykort/frimarken eller den lokala valutan.
Sjalv ska jag dricka en ol i varje hamn och spara etiketten och gora ett jattekollage nar jag kommer hem. J (Ja, en ol mitt pa dagen har inte skadat nagon. Om alla andra kan kroka bort sina huvuden kan val jag ta en ol till en god lunch i en vacker hamn, eller hur? ;) )
Nu ska jag svara pa lite privata mejl, sen har jag kopt en hel lada med alla olika chokladsorter och ska lagga mig i sange och bara slappa.
Hoppas allt ar bra med alla hemma, ni ar saknade har. Onskar jag hade nagon att prata ordentligt med, men far ge allt lite tid, kanske hittar jag en riktig van snart?
Manga pussar och kramar till alla i var-Sverige!
Karlek/
Mia.
Monday, March 12, 2007
Liten uppdatering... Bara en liten...
Hejsan Hoppsan allesammans!
Sa, nu ar jag framme pa baten och har varit har I 12 dagar…
Vad ska jag saga, vad ska jag beratta, vart ska jag borja?
Kan ju borja med hur jag jobbar:
Jag borjar frukost mellan 6.45-9.00 eller 7.45-9.30 beroende pa om det ar sjodag eller om vi ar I land. Frukostmenyn ar gigantisk, men det ar inte sa manga gaster som ater frukost I matsalen, for det finns frukost pa cafeet en vaning upp som oppnar tidigare, och 110% av gasterna ar pensionarer, och vi vet ju alla hur tidigt de gar upp, eller hur? :)
Lunchen jobbar jag 11.30-13.30. Eller, rattare sagt; sista gasterna slapps in 13.30 sa har man otur far man “caramella” vilket betyder att Hovmastarna ger en gaster som satter sig for att bestalla lunch vid 13.25 och ar man da I hamn sa kommer man inte hinna ga av och se nagot av den hamnen man ar i. Det har hant mig I varje hamn, sa jag har inte hunnit ga av baten sa lange I taget.
Middagen borjar utan undantag 17.30 och det ar tva sittningar, den ena ar 18.00 och den andra ar 20.30. Man slutar nar man ar fardig, sa det kan vara allt mellan 21.30-00.00.
Allt beror pa hur manga gaster man har och hur snabba de ar och om de ska ha dessert, kaffe, avec etc.
Alla tider ar ungefarliga, jag ar t ex aldrig klar med frukosten fore 10.00 for jag har en station med manga fonsterbord, och far alltid sena gaster.
Alla tider daremellan ar man ledig.
Sa, vi jobbar alltsa minimum 10 timmar om dagen.
Sen var det ju sagt att man skulle fa overtidsbetalt om man jobbade mer an sa, men vi far lediga luncher eller frukostar istallet.
Pa middagen sa har vi alltid samma gaster, och det ar de som vi far dricks av. Pa frukost och lunch sa ar det oppen sittning, dvs att gasterna far sitta dar det ar ledigt.
Jag bodde forsta dagarna I en hytt tillsammans med en Polsk staderska som hette Izabella och det enda hon sa hela tiden var att “Love Hurts”. Hon hade varit pa Symphony (systerbaten) tillsammans med en officerare I 4 ar, men nar det visade sig att han var gift och hade ett barn pa vag sa tog det hastigt och lustigt slut mellan dem… Korkad javla brud, men jag domer ingen! ;)
For tillfallet bor jag I en egen hytt fram tills vi kommer till Dubai (19/3) pga lite mindre roliga omstandigheter.
(For 4 dagar sedan blev jag sexuellt trakasserad av en kollega, och detta anmaldes till Vice Kapten och det var varldens svang runt allting…)
Sa, tills vidare sa bor jag med mig sjalv I en singel hytt och jag passar pa att bara njuta. I Dubai kommer jag & Carro (tjejen jag kom med) att flytta ihop I en egen svensk hytt! Yey!
Alla som varnat mig for spriten… Det ar varre an vad ni sjalva tror.
Folk dricker vodka med apelsinjuice till frukost, rom & cola till lunch och ol pa eftermiddagen och baileys mellan sittningarna pa kvallen.
Det stallet alla gar till ar Crew Bar, dar man oxa ar tillaten att roka inomhus, och jag var dar de forsta kvallarna, emn efter allt som hant ligger jag mest I min hytt och tittar pa filmer. Trakmans, jajjaman!
Annars… Ja, det finns hur mycket som helst att beratta, men det jag inte har ar tiden att skriva ner allting.
Jag finns alltid pa mejl, sa ar det nagra fragor eller att ni bara vill skriva att ni saknar mig(for det gor ni val?) , sa finns jag pa berglundmaria@yahoo.se
Nej, nu ska jag dricka en kopp kaffe, sen ar det dags for andra sittningen.
Tanker pa er allihopa, och bilder fran Mabuso, Cape Town, Mosambique och Kenya kommer snart!
Pussar & Kramar,
Mia
Sa, nu ar jag framme pa baten och har varit har I 12 dagar…
Vad ska jag saga, vad ska jag beratta, vart ska jag borja?
Kan ju borja med hur jag jobbar:
Jag borjar frukost mellan 6.45-9.00 eller 7.45-9.30 beroende pa om det ar sjodag eller om vi ar I land. Frukostmenyn ar gigantisk, men det ar inte sa manga gaster som ater frukost I matsalen, for det finns frukost pa cafeet en vaning upp som oppnar tidigare, och 110% av gasterna ar pensionarer, och vi vet ju alla hur tidigt de gar upp, eller hur? :)
Lunchen jobbar jag 11.30-13.30. Eller, rattare sagt; sista gasterna slapps in 13.30 sa har man otur far man “caramella” vilket betyder att Hovmastarna ger en gaster som satter sig for att bestalla lunch vid 13.25 och ar man da I hamn sa kommer man inte hinna ga av och se nagot av den hamnen man ar i. Det har hant mig I varje hamn, sa jag har inte hunnit ga av baten sa lange I taget.
Middagen borjar utan undantag 17.30 och det ar tva sittningar, den ena ar 18.00 och den andra ar 20.30. Man slutar nar man ar fardig, sa det kan vara allt mellan 21.30-00.00.
Allt beror pa hur manga gaster man har och hur snabba de ar och om de ska ha dessert, kaffe, avec etc.
Alla tider ar ungefarliga, jag ar t ex aldrig klar med frukosten fore 10.00 for jag har en station med manga fonsterbord, och far alltid sena gaster.
Alla tider daremellan ar man ledig.
Sa, vi jobbar alltsa minimum 10 timmar om dagen.
Sen var det ju sagt att man skulle fa overtidsbetalt om man jobbade mer an sa, men vi far lediga luncher eller frukostar istallet.
Pa middagen sa har vi alltid samma gaster, och det ar de som vi far dricks av. Pa frukost och lunch sa ar det oppen sittning, dvs att gasterna far sitta dar det ar ledigt.
Jag bodde forsta dagarna I en hytt tillsammans med en Polsk staderska som hette Izabella och det enda hon sa hela tiden var att “Love Hurts”. Hon hade varit pa Symphony (systerbaten) tillsammans med en officerare I 4 ar, men nar det visade sig att han var gift och hade ett barn pa vag sa tog det hastigt och lustigt slut mellan dem… Korkad javla brud, men jag domer ingen! ;)
For tillfallet bor jag I en egen hytt fram tills vi kommer till Dubai (19/3) pga lite mindre roliga omstandigheter.
(For 4 dagar sedan blev jag sexuellt trakasserad av en kollega, och detta anmaldes till Vice Kapten och det var varldens svang runt allting…)
Sa, tills vidare sa bor jag med mig sjalv I en singel hytt och jag passar pa att bara njuta. I Dubai kommer jag & Carro (tjejen jag kom med) att flytta ihop I en egen svensk hytt! Yey!
Alla som varnat mig for spriten… Det ar varre an vad ni sjalva tror.
Folk dricker vodka med apelsinjuice till frukost, rom & cola till lunch och ol pa eftermiddagen och baileys mellan sittningarna pa kvallen.
Det stallet alla gar till ar Crew Bar, dar man oxa ar tillaten att roka inomhus, och jag var dar de forsta kvallarna, emn efter allt som hant ligger jag mest I min hytt och tittar pa filmer. Trakmans, jajjaman!
Annars… Ja, det finns hur mycket som helst att beratta, men det jag inte har ar tiden att skriva ner allting.
Jag finns alltid pa mejl, sa ar det nagra fragor eller att ni bara vill skriva att ni saknar mig(for det gor ni val?) , sa finns jag pa berglundmaria@yahoo.se
Nej, nu ska jag dricka en kopp kaffe, sen ar det dags for andra sittningen.
Tanker pa er allihopa, och bilder fran Mabuso, Cape Town, Mosambique och Kenya kommer snart!
Pussar & Kramar,
Mia
Subscribe to:
Posts (Atom)
