Aquaba, Jordan

Hejsan hoppsan allesammans!

Sitter just nu I internetrummet pa baten och skriver, och vantar pa att de andra tjejerna ska bli klara sa vi kan aka till en resort och sola, bada och ata lunch/middag.

Har nu jobbat som stewardess I 2 dagar, och jag gar dar och puttar och jojkar med min ‘big sister’ Bellina fran Indien, 1 50 lang och jattemysig.
Jobbet ar tufft, och jaklar vad det ska skina om allt, men hon lar mig bit for bit. (Idag gjorde jag ett badrum sjalv, hon var impad kan jag saga! Haha!)
Men, battre arbetstider, mer I lon och om jag kanner for det kan jag ga och puttra for mig sjalv I min egen takt och vill jag lagga pa ett kol sa gor jag det.

Annars sa rullar allt pa. Dagarna gar valdigt fort forbi, och det har de gjort I en vecka.
Kanns som att allt med skeppet, att hitta, vem som gor vad, hur man ska ga, vilka regler som finns borjar slappa. Som alla sa I borjan, det tar ungefar en manad att komma in I skepplivet.

Haromdagen var det utefest pa aft 5 (langsta bak I baten, dack 5) och jag maste saga att jag gillar utefesterna. Inne I crew bar ar det sa rokigt och ackligt, men pa dacket sa blaser det frisk luft och de tar alltid buffe nar det ar fest ute.

Jag och Carro har fatt flytta ihop nu, och var hytt (som det ska komma bilder pa – snart) ar full med klader och grejjer och grunkor. De tar sa trangt, men vi ar ju knappt dar.
Carro har fullt upp med att traffa Eddie, som hon ar ‘kompis’ med. (Inget har hant annu och hon vet inte om hon vill det heller, men har pa baten kanner man sig sjukt ensam ganska ofta, trots att de tar 650 crew till… )
Sjalv… Jaa…
Jag har borjat umgas med flera nya manniskor, ingen speciell, men alla killar vill vara mer an vanner har ombord, sa jag vet inte.
Det kanns lite svart att umgas med folk som jag vet har en baktanke med att de ar trevliga mot mig, men samtidigt kanns det skont att ha folk att umgas med.
(Sen ar mitt hjarta lite halvupptaget darhemma i Sverige, och det ar svart att slappa taget...)

Harom natten var jag uppe pa soldack mittinatten med en kompis och vi satt dar I 3 timmar och bara snackade goja. Faktiskt den forsta manniska som vet vad sarcasm ar, och som det ger mig ett meningsfullt utbyte att prata med – han kan tom forsta att jag drar en skamt!!! :)
Han heter Michael och ar fran Tyskland. Rolig som bara den!
Annars sa umgas jag med alla svenskar och norskar, men fy faan vad trakigt att aka ivag och bara umgas med landsmanniskor. Visst att folk haller sig till sina landsmanniskor har, men det ar javligt trakigt.

Sa, det blev en kort uppdatering, men jag ska tillagga har att jag nu har fixat sa att alla kan kommentera, inte bara medlemmar. Och jag ska svara pa mejl och skicka bilder… senare! :)

Karlek, Mia