Ja, nu sitter jag har igen i internetrummet...
Jag har varit har i 45 dagar idag. Eller ar det 44? Fast, vad spelar det for roll?
Jag vill aka hem nu!!!
Jag vill ge upp nu, jag vill vara med vanliga, normala manniskor!!!
Jag vill inte vara instangd pa en bat, jag vill inte se samma manniskor hela dagarna igenom, jag vill inte vara tvungen att halsa pa alla 3 ganger om dagen; ’Morning’ ’Afternoon’ ’Good Evening’ Fuck it!!!!
Jag vill inte bo med en respektlos skaning (ge skane till Danmnark lockar javligt mycket just nu!!!) som ater upp mitt godis, roker overallt, dricker som en svamp, drar hem karlar och fonar haret nar jag sover, eller som anvander upp min mascara, ater upp min baklava som jag kopte i Turkland... Jag vill inte vara tvungen att lyssna pa penetrationsljuden fran sangen ovanfor, for om jag sager till sa ar jag ju den trakigaste personen som finns pa hela baten.
Fast vadda? Jag ar redan den trakigaste personen pa baten, jag sover innan klockan ar 00.30 och jag dricker bara ginger ale i baren (med undantag for en gang per kryss da jag kan ta ett par glas vin alt ol... Jag ar oxa manniska.), men jag stanger inte Crew Bar varje kvall, jag sitter inte dar och later ackliga killar kladda pa mig for att fa gratis ol.
Jag sover pa natterna, for jag ar trott och slutkord for det enda jag gor om dagarna ar att stada toaletter och byta bajsiga lakan.
Gasterna har massor med pengar och lever i overdriven lyx, men de bajsar och kissar i badkaret, sangen, soffan, de luktar pga deras mediciner i kombination med att de ar gamla, de har pengar men vet inte hur de ska betee sig!
Jag ar lagst i kedjan, for jag ar inget vard som stewardess, och varje dag moter jag folk som hanskrattar mig i ansiktet i hissen/korridoren/massen for att jag bytte avdelning. Att jag da sager att jag inte gillade dining room spelar ingen roll.
Det spelar ingen roll hur mycket jag ler, jag grater natterna igenom, jag graten pa ledigheten mellan passen, jag har tarar i ogonen nar jag ar pa mitt dack och stadar, jag vagar inte lyssna pa min I-pod, for musiken hemifran gor mig sjuk av hemlangtan.
Hur ska jag sta ut?
Vad behover jag gora pa baten for att ma bra? Hur ska jag gora, for hur jag an gor sa mar jag inte battre...
Jag vill ge upp, men ni lar val lata mig fa veta det i resten av mitt liv om jag ger upp och kommer hem.
Hilfe!
Va faan ska jag gora?
Nej, nu grater jag igen, dags att ga till hytten...
Over and out! :(
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
3 comments:
Men gumman!
Jag vill säga att du ska komma hem igen, men.. nej, det tänker jag inte.
Du har fått en jättetuff chans, jag vill att du ska vara glad och må bra, och nej, du kan inte bli det bara av att tänka på vart du är.
Man FÅR ge upp!
Men det ska nog vara väl genomtänkt.
Det finns ingen möjlighet att byta rum? Eller giva skåningen på moppo? Något borde hon väl fatta? *chockad*
Jag vet inte vad jag ska säga, jag vill bara att du ska må bra!
Saknar dig!
Puss!
http://lullentottiz.webblogg.se/180106075024_lngtar_bort.html
Sverige suger verkligen enormt. Ta vara på tiden du slipper vara i det här misärlandet mia.
Men mitt hjärta!
Äntligen hittat till din blogg...
Åh vad jag saknar dig mycket! Även om det är länge sedan vi sågs å umgicks... Finns du ALLTID i mitt hjärta!
"Kompisar och polare kommer och går
riktiga vänner,jag lovar dem består
År efter år finns det vid din sida
finns där när ditt hjärta börjar svida
finns där när någon får dig att lida"
Känns jobbigt att höra att du inte trivs å mår bra. När jag inte kan vara där å stötta dig!
(Jag hoppas att du vet att du kan alltid höra av dig, vilken tid du vill om du skulle behöva prata).
Man får ge upp! Om det är det som DU känner och behöver får att må bra. men ibland kan det vara Skönt (iaf efteråt) att "bita ihop" för att sedan finna glädje.. Så kan man se tillbaka på det med andra ögon..
Rerum omnium magister usus vilket betyder; Erfarenheten är läromästare i allt!
Ge kärringen på moppo och SÄG till henne att ge faan i din maskara ;-)
Önskar att du ska må bra!
Saknar dig!
Kramen från damen
Post a Comment